Kommentar till regeringens förslag och utkast till ett eget förslag

I går presenterade regeringen sina förslag på åtgärder för att komma till rätta med de problem som man kontaterat att sjukförsäkringsreformen inneburit. Trots att det är positivt att regeringen nu erkänner att vissa konsekvenser blivit orimliga är min bedömning att dessa förändringar tyvärr kommer ha ytterligt marginell påverkan på de sjuka och utförsäkrings hotades situation. Förslaget innehåller två konkreta förändringar - dels införandet av en möjlighet för försäkringskassan att bedöma att det är oskäligt att utförsäkra någon som de bedömer vara så sjuk att det är "oskäligt" att tro att de skulle kunna tillgodogöra sig rehab insatser via arbetsförmedlingen och dels möjlighet för de som haft tidsbegränsad sjukersättning men som saknar sjukpenninggrundande inkomst att få sjukpenning på aktivitetsstödsnivå (dvs för de flesta i denna grupp ca 3900 kr efter skatt). 

 

Min bedömning är att:

 

1. Det är bra att man uppmärksammar de SGI lösas situation - och orimligheten i att de inte kan få något stöd alls från försäkringskassan efter att de utförsäkrats från den tidsbegränsade sjukförsäkringen - MEN det är orimligt att denna rättighet endast förbehålls de SGI-lösa som haft tidsbegränsad sjukersättning tidigare, givetvis borde ALLA SGI lösa kunna få sjukpenning på någon slags garanti nivå. Dessutom är det orimligt att ersättningen är så låg  (ca 3900 kr i månaden efter skatt, dvs ungefär hälften av nivån för garantinivån i den tidsbegränsade sjukförsäkringen).

 

2. Begreppet "oskäligt" är här en juridisk term som har en betydligt striktare innebörd för en jurist än för gemene man, det innebär i praktiken att antalet personer som slipper arbetslivsintroduktion pga detta troligtvis blir lågt, det är också bekymrande att det är FK handläggaren som ska göra bedömningen om undantaget är tillämpbart - det innebär ju att endast de sjuka som har en extra empatisk handläggare kommer att erbjudas detta undantag. 

 

3. Grundproblemen efter sjukförsäkringsreformen från 2008 ligger kvar. Däribland bristerna i rättsäkerhet kopplat till avsaknaden av evidensbaserad bedömningsgrund för arbetsförmåga mot hela den nationella arbetsmarknaden, samt att tidsgränsen på 180 dagar för bedömning av arbetsförmågqa mot hela arbetsmarknaden  innebär att många sjuka och deltidssjukskrivna förlorar sina arbeten under rehabiliteringsprocessen då de över en natt kan friskförklaras pga att handläggaren hävdar att den sjukes arbetsförmåga inte längre är nedsatt med minst 25 % mot en fiktiv arbetsmarknad. (Alla kan väl arbeta som fotomodeller, även den som är medvetslös??)

 

4. Tidsgränserna lägger press och stress på den som är sjuk UTAN att tvinga fram någon brådska från vårdapparaten, försäkringskassan eller arbetsgivaren, dvs stressen hamnar just på den där den gör mer skada än nytta medan de som borde stressas att erbjuda vård och rehabilitering går fria.

 

Vad föreslår jag då istället för att rusta Sverige för framtiden?

 

Min bedömning är att TCOs förslag som nyligen presenterades skulle kunna ligga till grund för en ny sjukförsäkring som både tar fasta på den sjukes behov av trygghet för läkning och samhällets behov av att motverka risken för "brist på brådska" i rehabiliteringsprocessen.

 

Inspirerad av TCOs förslag föreslår jag därför att:

 

 tidsgränserna i sjukförsäkringen omvandlas till kontrollstationer till stöd för den sjuke att få rätt till rehabåtgärder från såväl sjukvård, FK/AF och arbetsgivare. Dessa åtgärder bör framtas i samförstånd med den sjuke och endast om den sjuke tydligt motsätter sig att medverka i framtagandet eller medverkandet i en såda rehabplan borde sjukpenningen kunna dras in om läkaren bedömer att pat pga sjukdom har fått en nedsättning av arbetsförmågan. Endast om det står tydligt att den sjuke inte kommer att kunna återgå till sitt normala arbete (på låt oss säga 50%) inom 1,5  år ska arbetförmågan bedömas mot hela arbetsmarknaden. I den bedömningen ska dock hänsyn tas till patientens faktiska möjlighet att försörja sig genom arbete med hänsyn taget till om den sjukes medicinska tillstånd och andra sociala omständigheter.

 

samverkan mellan försäkringskassan och arbetsförmedling bör ske från ett tidigt stadium i alla de fall där arbetsgivare saknas eller då den sjuke själv uttrycker önskemål om sådan samverkan. Tidpunkten för sådan samverkan ska ske i samråd med behandlande läkare.

 

Under ramen för sådan samverkan kan individuella beslut tas om att den sjuke i rehabiliteringsyfte kan uppmuntras att delta i studier/föreningsliv eller även viss inkomstbringande verksamhet. Om tydliga överträdelser från dessa premisser uppdagas ska den sjuke varnas och rätten till fortsatt sjukpenning diskuteras. Den behandlande läkaren ska i dessa fall alltid informeras. Återkrav på sjukpenningen/sjukersättning ska endast kunna ske efter skriftlig varning om det rehabiliteringsstörande beteendet eller efter dom om kriminell verksamhet av sådan omfattning att arbetsförmåga tydligt förelegat

 

den "bortre parentesen" för sjukpenningen/tidsbegränsade sjukersättningen omvandlas till en kontrollstation för att den sjuke erbjudits all den rehabilitering som han eller hon behöver för att nedsättningen av funktionsförmågan ska kunna begränsas. Efter ansökan från den sjuke och deras behandlande läkare kan därefter rätt till varaktig sjukersättning bedömas. Den sjuke ska inte kunna tvingas till att ansöka om varaktig sjukersättning/förtidspension under hot om att de annars inte får någon ersättning alls.

 

 tidsbegränsad rehabiliteringsersättning införs. De ska kunna sökas för dem vars tillstånd detta skulle underlätta möjligheten till rehabilitering. Rehabiliteringsersättningen ska kopplas till en specifik rehabiliteringsplan som ska kunna innefatta insatser från såväl sjukvård som försäkringskassa/arbetssförmedling/kommunala insatser och ev arbetsgivare. En garantinivå i denna rehabiliteringsersättning medför att de som saknar sjukpenning grundande inkomst (såsom tex de som  insjuknat i tex allvarlig psykisk ohälsa som ofta debuterar i sena tonåren) - och en sådan rehbailieringsersättninge poängterar tvärt emot den sk varaktiga sjukersättningen att målet är att den sjuke ska kunna återfå en arbetsförmåga.

 

de rehabiliteringsmedicinska vården utvecklas så att alla patienter som har behov av en fördjupad rehabiliteringsmedicinsk utredning ska kunna erbjudas detta oavsett den underliggande diagnosen. En sådan utredning ska ske i mulitdisciplinära team där alla behövliga professioner medverkar (rehabiliteringsmedicinare, psykolog, psykiater, logoped, sjukgymnast, arbetsterapeut).  Det innebär konkret ett betydande  behov av utbyggnad av den multidisciplinär rehabilitering för människor som drabbats av psykisk sjukdom, smärttillstånd, stress och utmattningstillstånd och trötthetstillstånd. (Den rehabilitering som nu erbjuds de som drabbats av neurologisk skador och sjukdomar bör kunna fungera som modell.)

 

ett riksomfattande utbildningsprogram med möjlighet till certifiering för arbetsgivare införs. Arbetsgivare som kan påvisa att personal och ledning har god kunskap om hur man ska underlätta och stötta personal med nedsatt arbetförmåga och som uppvisar god förmåga att medverkan i rehabiliteringsåtgärder för  långtidssjukskrivna /funktionsnedsatta åter till arbetet ska premieras. Sådan premiering bör ske genom krav ställs på sådan arbetsmiljöcertifiering vid offentlig upphandling (på liknande sätt som redan drivs för exv miljömedvetenhet). Det bör också lyftas fram som en påtaglig konkurransfördel att ett företag är arbetsmiljöcertifierat.

 

Jag hoppas på en livlig debatt om dessa förslag och att vi sedan kan utveckla ett färdigt förslag med många undertecknande från olika professioner och situationer!

 

Glöm inte att stödja PÅSKUPPROPET mot utförsäkringarna den 25/4 genom medverkan eller informationsspridning!  Jag utgår från att alla gör sitt yttersta för att medverka vid någon av alla de manifestaioner och gudstjänster som kommer att hållas runt om i landet. (se http://korta.nu/uppropskartan) Alla bör också informera sina vänner och anhöriga om manifestionen och be dem medverka - finns det inget på din ort kan du kontakta den lokala församlingen och fråga om de kommer att ordna något. Tipsa gärna om planerade evenemang genom att maila till presskontakt@resurs.be!

 

Taggar: Kristersson, arbetsförmåga, påskupprop, rehabilitering, sjukförsäkring

Visningar: 922

Gör ett inlägg på det här

Inlägg i den här diskussionen

Bra idé!

Är inte TCO's förslag en bra grund som vi kan stödja?

Och eventuellt fylla på med några egna förslag om vi  anser att det behövs?

Då blir vi många om samma kritik och bör väl därmed blir aningen starkare än om vi alla kommer med olika tankar.

Personligen anser jag att det absolut viktigaste är att tidsgränsen för att utförsäkras omedelbart försvinner.

Då löser vi flera av delproblemen som ju egentligen är en följd av att man utförsäkras.

 

 

William!

Tycker ditt förslag är klokt.

Bra om inte olika förslag spretar hit och dit, det ger mera tyngd.

Lösningen på arbetsförmågebedömningen är kanske att det ska vara fler som ska avgöra hur sjuka, t ex  läkare, AF, den sjuke och FK i konsensus. Kan de inte enas får man väl ha en expergrupp en nivå högre som beslutar i första instans.

Det ska ialla fall inte ske av EN enskild handläggare utan formell utbildning för den typen av bedömning.

Därtill är frågan alltför allvarlig för den enskilde sjuke individen, det står nog klart för de flesta som drabbats.

Och av några friska som förmått sätta sig in i de märkligheter som nu sker.

 

 

Snabba tankar utan att ha läst igenom andras....

 

Om man är sjuk i en sjukdom, tiden rinner iväg och man råkar ut för en ny sjukdom/skada - måste ju det finnas möjlighet till tilläggstid.

 

om man har flera sjukdomar, borde det tas hänsyn till oavsett om de både i sig och tillsammans med mediciner/behandlignar påverkar varandra eller verkar mer fristående

 

läkarens ord ska gälla, dock ska Fk kunna begära en second opinion.

 

Rehabiliteringsmöjligheterna idag måste gälla, inte om det någon gång kan komma bot.

 

Att ha barn eller sköta sitt eget hem ska inte betyda att man har arbetsförmåga.

 

Långvariga sjukfall finns - hur hantera dem?

 

FK borde kunna köpa vård/rehabilitering för att pat. ska slippa stå i kö, alternativt att kötid räknas bort från "sjukdagarna".

 

 

 

 

Du skriver:
Om man är sjuk i en sjukdom, tiden rinner iväg och man råkar ut för en ny sjukdom/skada - måste ju det finnas möjlighet till tilläggstid.

om man har flera sjukdomar, borde det tas hänsyn till oavsett om de både i sig och tillsammans med mediciner/behandlignar påverkar varandra eller verkar mer fristående

Problemet är de nyinförda tidsgränserna. Av det skälet måste de bort. Annars blir det hela ett lapptäcke som aldrig kan bli acceptabelt bra. Lösningen på problemet är att ta bort de nyinförda tidsgränserna.

Du skriver:
“läkarens ord ska gälla, dock ska Fk kunna begära en second opinion.”
Så tycker jag med.

Jag skulle vilja veta vad en legitimerad läkare har för synpunkt på detta. Jag är nyfiken att få ta del av hur Jenny ser på detta.

Jag är benägen att tycka att det var ett bra system som vi hade tidigare. Skälet till att det inte fungerade som det var tänkt var väl att försäkringskassan var åt hel…te för slappa med att sköta sin arbetsuppgift helt enkelt, Var det inte så?

Det fanns nog en viss slapphet med både det ena och det andra förr som jag i alla fall inte vill ha tillbaka. T ex när min sjukskrivne snickargranne inte kunde jobba för han har ont i ryggen bygger till sitt hus under sin sjukskrivning. Det här tog några månader och det byggdes hela dagarna.
Det förekom, och förekommer, säkert än vissa avarter som måste stävjas. Vems fel det var/är vet jag inte riktigt, men FK har alltid, och jobbar fortfarande på ett märkligt vis.
Personligen har jag t ex ingen erfarnahet av några rehabförsök från FK, i mitt fall var det bara ett ständigt tjat om att jag skulle bli utförsäkrad.
Så jag tror på ett ökat samarbete med gemensamma möten mellan FK, läkaren, den sjuke, och vid behov AF och sociala myndigheter, som gärna får starta tidigt i sjukdomen.
Vad sedan dessa kommer fram till beror på indvividens situation och detta kan inte lagstiftas i detalj. Vissa kommer att behöva rehab, vissa hjälp med att hitta ett passande arbete, några behöver också försörjningstöd, eller annan hjälp från samhället, och vissa ska inte vara i socialförsäkringen över huvudtaget, men de är få jämfört med mänden som verkligen är sjuka.
Att därför kasta ut alla sjuka efter en visst antal dagar, eller att man tvingas stå till hela landets arbetsmarknad efter 180 dagar är djupt kränkande för sjuka människor och enda resultatet för dessa är att deras sjukdom förvärras pga den stress de utsätts för,
Oddsen tll förändring inom en snar framtid är dock inte så stora om inget drastiskt händer i media- eller omvärlden.

 

Angående oskäligt - de som är för sjuka för att jobba och de som inte kan tillgodogöra sig arbetsförmedlingens stöd ska inte kunna utförsäkras. Det kommer att bli upp till respektive handläggare vad som anses oskäligt.

 

Egen erfarenhet: ansökte om sjukpenning som gick igenom efter komplettering av intyget. Nästkommande  intyg var långt ifrån lika uttömmande skrivet. När jag ställde frågan till handläggaren varför sistnämnda intyg blev godkänt svarade hon att "jag var nog snäll". Kommer hon att vara lika snäll nästa gång??

 

Som försäkrad ska man alltså vara beroende av att få en "snäll" handläggare. Känns minst sagt märkligt och mycket rättsosäkert. Undrar om Skatteverket jobbar på samma sätt??

 

Som Para skriver:

 

Angående oskäligt - de som är för sjuka för att jobba och de som inte kan tillgodogöra sig arbetsförmedlingens stöd ska inte kunna utförsäkras. 

 

En bedömning kan mycket väl göras inom sjukförsäkringen.

 

Arbetslivs-samverkan bör ligga inom sjukförsäkringen. Där en bedömning görs om vilket stöd en person är i behov av. Inom sjukförsäkringen bör en bedömning först göras om en person klarar en arbetslivsrehabilitering.

 

Arbetslivsintroduktion bör dessutom bytas till t ex arbetslivs-samverkan. Regeringen har lagt ner ganska mycket tankemöda när de valt de här uttrycken. Arbetslivsintroduktion låter som att det här rör personer varav ingen tidigare varit på arbetsmarknaden, aldrig haft ett arbete. Det är helt galet när majoriteten har varit yrkesverksamma i decennier och sedan blivit sjuka. De väljer ut de här uttrycken, inte för att det är korrekt utan för att för att den friska allmänheten ska förledas att tro att det här handlar inte om sjuka personer utan om personer som ska --- ja, just det introduceras på arbetsmarknaden. Personer som inte är sjuka utan friska och arbetslösa. Att sedan 75-80% utförsäkrade var för sjuka för det här det försöker de sedan framställa som en succé (en stor del av resterande kan mycket väl ha klarat det här helt oavsett regelförändringar, andra, som inte fått återvända till sjukförsäkringen,  har hamnat på socialen och en del har nog som Ulf Kristersson föreslagit, lånat pengar för att klara sig).

 

Ändrat för femtioelfte gången.

Jag är helt slut, utförsäkrad sjuk och misshandlad som jag är av dessa makabra sjukförsäkringsregler. Jag är för trött för att tänka så jag skriver direkt ur hjärtat. Jag har Asperger syndrom, i många fall -såsom i mitt, får det en del rent tekniskt praktiskt mycket besvärliga konsekvenser, tillexempel en extremt svår sömnproblematik och en rysligt handikappande stresskänslighet, när man inte är purung längre är detta omöjligt att " REHABLITERA" bort, tyvärr sitter problemen bergfast där de sitter, när man fyllt 48 vårar. För oss "Aspisar" och andra med autism är det redan förut nästan omöjligt att ens drömma om en anställning, så hur 17 skulle någon av oss kunna få ett jobb när vi dessutom faktiskt är sjuka, eller tyvärr blir/ eller blivit det pga av själva anställningen!? Här krävs insatser från samhället som är ENORMA, för det första måste vi med de här diagnoserna få ordentlig hjälp från början, som barn i skolan och när vi är så pass unga att vi inte redan skaffat oss alla komplikationer och det måste finnas möjligheter till stöd, vid studier osv... och JOBB, många av oss kommer aldrig - oavsett insatser kunna fungera särskilt länge på ett "vanligt" jobb...

C# - Kloka ord, hoppas några tar de till sig.

 

Oskäligt är ett mycket diffust uttryck och kommer att leda till ytterligare förvecklingar. En handläggare på FK kan anse något oskäligt medan en annan inte tycker så. Har själv senaste tiden fått igenom ett läkarintyg för att handläggaren sa att hon var "snäll". Är hon lika snäll nästa gång? Så, vad är oskäligt och vem ska avgöra detta?

 

Vad jag sett är det ca 60% som blivit s k återvändare till sjukförsäkringen vilket i sig är en hög siffra. kan ställas i relation till att, innan de nya reglerna kom, var 40% av de som sedan utförsäkrats redan inskrivna på af i någon form av aktivitet. Känns som att vi stampar på samma ställe= ingen förändring.

 

Introduceras i arbete: visst kan det tolkas så som du säger, men avsikten är förmodligen introduktion i arbete under/efter sjukdom.   tror inte allmänheten som är frisk tänker speciellt på just den biten eftersom de inte är insatta. Däremot börjar det märkas att allmänheten som varit frisk och sedan blivit sjuk anu upptäcker att, oj, vad jobbigt det är med FK.

 

Visst kan det ses som en succé att ett antal personer faktiskt kommit in på arbetsmarknaden ("vi får aldrig ge upp"). Men det krävs också att se vad som gjorde att de andra inte kom in, vilket var det stora flertalet. Kan man inte tänka i de banorna tyder det på ren dumhet.

 

I min värld:

Rätt till någon form av ersättning medan jag väntar på ett arbete som jag kan klara utifrån mina förutsättningar som sjuk person. Idag är det så att en sjuk person förväntas söka arbete på den vanliga arbetsmarknaden utifrån samma kriterier som en frisk person. Om jag inte kan det återstår Samhall, vilken långtifrån är en lösning för alla, beroende på vilka sytom som finns. kanske är det vad som skulle kunna kallas rehabiliteringsersättning? Under tiden kanske möjlighet finns att jobba ideéllt med bibehållen ersättning...Den arbetsinsatsen skulle också kunna utvärderas i ett försäkringsärende.

 

Ytterligare aspekter är att FK och af inte har samma grund när det gäller arbetsförmnåga vilket verkligen är helt sjukt. Där ligger en stor del av problemen.

Svara på diskussionen

RSS

© 2014   Created by Resurs.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor